Ordlista: tryckluft och kompressorer

Ordlistan samlar de tekniska termer som används på sajten. Definitionerna är medvetet korta. Vill du förstå hur något fungerar i praktiken, eller räkna på din egen anläggning, följer du länken i definitionen till guiden som förklarar begreppet i sin helhet.

A

Adsorptionstork

Tork som binder vattenånga i ett torkmedel (till exempel aktiverad aluminiumoxid eller molekylsil) och når tryckdaggpunkter på -20 till -70 °C. Torkmedlet regenereras, oftast med en del av den torkade luften. Läs mer om adsorptionstork.

AFS 2017:3

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar. De styr bland annat när en trycktank kräver kontroll före användning och återkommande besiktning. Se tryckkärl, regler och besiktning.

Arbetstryck

Det tryck ett verktyg är konstruerat för att arbeta vid, oftast 6-6,3 bar för luftverktyg. Det ska inte förväxlas med kompressorns maxtryck. Se arbetstryck och maxtryck.

Automatisk dränering

Ventil som tömmer kondensat ur tank, filter eller tork utan handpåläggning, styrd av timer, flottör eller nivågivare. Se automatisk dränering.

Avgiven luftmängd

Den luftmängd kompressorn faktiskt levererar till tanken, omräknad till insugningsförhållanden. Den är alltid lägre än den intagna luftmängden som ofta står störst på kartongen. Se intagen och avgiven luft.

Avlastningsventil

Liten ventil som släpper ut det instängda trycket i tryckröret mellan block och backventil när motorn stannar, så att nästa start sker utan mottryck. Det korta pyset vid stopp är normalt. Se avlastningsventil.

B

Backventil

Envägsventil vid tankens inlopp som släpper in luft från blocket men hindrar tankluften från att strömma tillbaka. En läckande backventil märks ofta som att det pyser från avlastningsventilen hela tiden. Se backventil.

bar(e) och bar(a)

bar(e) är övertryck, alltså tryck över omgivningens atmosfärstryck, och är det manometern visar. bar(a) är absolut tryck, ungefär bar(e) plus 1,013. Se bar, psi och tryck.

Batteridriven kompressor

Liten kompressor som drivs av ett verktygsbatteri eller 12 V från bilen, främst för att pumpa däck och bollar. Luftflödet räcker inte till tryckluftsverktyg. Se batteridriven och 12 V.

C

C-karakteristik

Utlösningskurva för dvärgbrytare som tål en kortvarig startström på ungefär 5-10 gånger märkströmmen utan att lösa ut. Lämpar sig bättre för motorer än B-karakteristik. Ändringar i elcentralen ska göras av en elinstallatör. Se startström och säkringar.

CE-märkning

Tillverkarens intyg om att produkten uppfyller tillämpliga EU-direktiv, för kompressorer bland annat maskindirektivet och direktiven för tryckkärl. Se tryckkärl, regler och besiktning.

CFM

Cubic feet per minute, amerikansk enhet för luftflöde. 1 CFM motsvarar ungefär 28,3 l/min. Räkna om med omvandlaren.

D

Daggpunkt

Den temperatur där luftens vattenånga börjar kondensera. Vid atmosfärstryck kallas den atmosfärisk daggpunkt, i tryckluftssystemet används tryckdaggpunkt. Se varför bildas kondens.

Datablad

Tillverkarens tekniska specifikation med flöde, tryck, effekt, ljudnivå och tankvolym. Det viktiga är att avgiven luftmängd och mätstandard framgår. Se läsa datablad.

Direktdrift

Kompressorblocket sitter direkt på motoraxeln och går med motorns varvtal, ofta runt 2 800 varv per minut. Kompakt och billigt, men högre ljud och slitage än remdrift. Se remdrift eller direktdrift.

E

Efterkylare

Värmeväxlare efter kompressionen som kyler luften så att en stor del av vattnet kondenserar ut innan det når tank och ledningar. Standard på skruvkompressorer. Se kylning och varvtal.

Elmotor

Kompressorer drivs nästan alltid av asynkronmotorer, enfas 230 V upp till cirka 2,2 kW och trefas 400 V därutöver. Märkeffekten anges i kW eller hästkrafter. Se elmotorer.

F

FAD

Free Air Delivery, den luftmängd kompressorn levererar vid ett angivet tryck, omräknad till insugningsförhållanden enligt ISO 1217. Det är det mått som ska användas vid dimensionering. Se intagen och avgiven luft.

Frekvensomriktare

Elektronik som ändrar motorns varvtal genom att variera frekvensen. Ger mjuk start och låter en skruvkompressor anpassa flödet efter förbrukningen. Se frekvensstyrning.

FRL-enhet

Kombination av filter, regulator och smörjare (filter, regulator, lubricator) som monteras före verktygen. Smörjaren utelämnas där luften ska vara oljefri, till exempel vid lackering. Se FRL-enhet.

Fyllnadstid

Den tid det tar att fylla tanken från noll till ett visst tryck. Används för att kontrollera kompressorns verkliga kapacitet. Räkna med fyllnadstidsverktyget.

G

Gängtätning

Tätning av gängade skarvar med tejp, tråd eller flytande tätning. Koniska R-gängor tätar i gängan, parallella G-gängor tätar med packning eller O-ring. Se gängor och tätning.

I

Insugsfilter

Filtret på kompressorns insug som stoppar damm från att nå cylinder eller skruvelement. Ett igensatt filter minskar kapaciteten och ökar temperaturen. Se insugsfilter.

Intagen luftmängd

Den teoretiska luftmängd blocket suger in, beräknad på slagvolym och varvtal. Den är ofta 30-40 % högre än avgiven luftmängd på små kolvkompressorer. Se intagen och avgiven luft.

Intermittens

Den andel av tiden en kompressor får gå, till exempel 50 % eller S3-50 %. Kolvkompressorer behöver vila för att inte överhettas, medan skruvkompressorer är byggda för kontinuerlig drift. Se kolv eller skruv.

ISO 1217

Standard för mätning av kompressorers kapacitet. Bilaga C används för kompletta kompressorer och anger hur FAD mäts och räknas om. Se läsa datablad.

ISO 8573-1

Standard som klassar tryckluftens renhet i tre parametrar: partiklar, vatten och olja, skrivet som till exempel klass 1.4.1. Se luftkvalitet enligt ISO 8573.

K

Koalescensfilter

Filter som slår ihop små oljedroppar och vattendroppar till större droppar som rinner av. Används för att få ner oljehalten i luften före lackering eller känsliga verktyg. Se tryckluftsfilter.

Kolvkompressor

Kompressor där en eller flera kolvar komprimerar luften i cylindrar. Den vanligaste typen i hemmaverkstäder och mindre verkstäder. Se kolvkompressor.

Kolvringar

Fjädrande ringar runt kolven som tätar mot cylinderväggen och, i oljesmorda block, skrapar ned olja. Slitna ringar ger lägre kapacitet och ökad oljeförbrukning. Se kolvringar och cylinder.

Kompressorblock

Själva pumpdelen med cylinder, kolv, vevaxel och ventilplatta, eller skruvelementet i en skruvkompressor. Se kompressorblockets uppbyggnad.

Kompressorolja

Olja framtagen för kompressorer, med låg tendens att bilda sot och avlagringar vid höga temperaturer. Motorolja med tillsatser är normalt fel val. Se kompressorolja.

Kondensat

Vatten, ofta blandat med olja och partiklar, som fälls ut när komprimerad luft kyls. Det samlas i tank, filter och ledningar och måste tömmas regelbundet. Se varför bildas kondens.

Kyltork

Tork som kyler tryckluften till cirka +3 °C så att vattnet kondenserar och kan avskiljas. Ger normalt en tryckdaggpunkt på +3 till +7 °C. Se kyltork.

L

l/min

Liter per minut, den vanliga enheten för luftflöde i Europa. Ange alltid om det gäller intagen eller avgiven luft. Se luftförbrukning i tabell.

Luftbehov

Den luftmängd verktygen kräver, justerad för hur stor del av tiden de faktiskt används. Grunden för att välja rätt storlek på kompressorn. Räkna med luftbehovsverktyget.

Läckage

Luft som försvinner genom otäta kopplingar, slangar och ventiler. Läckage kostar el även när ingen arbetar och upptäcks enklast när allt är stängt. Se luftläcka.

M

Maxtryck

Det högsta tryck kompressorn arbetar upp till innan tryckvakten stänger av, till exempel 8 eller 10 bar. Se arbetstryck och maxtryck.

Membrankompressor

Liten oljefri kompressor där ett membran pumpar luften i stället för en kolv med ringar. Vanlig för airbrush och andra små flöden. Se membrankompressor.

Mineralolja

Kompressorolja baserad på raffinerad råolja. Billigare än syntetolja men tål höga temperaturer sämre och kräver tätare byten. Se mineral eller syntet.

Mjukstart

Elektronisk startutrustning som sänker spänningen till motorn under starten och därmed startströmmen. Se mjukstart och stjärn-triangel.

Motorskydd

Termiskt eller elektroniskt skydd som bryter strömmen när motorn överbelastas eller blir för varm. När det löst ut ska orsaken utredas innan kompressorn startas igen. Se överhettning.

N

Normalliter (Nl/min)

Luftflöde omräknat till normaltillstånd, oftast 0 °C och 1,013 bar absolut. Används i industrin och skiljer sig något från FAD, som räknas på insugningsförhållanden. Se bar, psi och tryck.

O

Oljefri kompressor

Kompressor utan olja i kompressionsrummet, ofta med teflonbelagda kolvringar. Ger luft utan oljedimma från blocket men har ofta kortare livslängd och högre ljudnivå. Se oljefri eller oljesmord.

Oljehaltigt kondensat

Kondensat från oljesmorda kompressorer. Det räknas som farligt avfall eller ska renas i en oljeavskiljare, och får inte hällas i avloppet. Se oljehaltigt kondensat.

Oljesmord kompressor

Kompressor där olja smörjer kolv, cylinder och lager. Tystare och mer hållbar än oljefria varianter, men luften innehåller små mängder olja. Se oljefri eller oljesmord.

P

PED

Tryckutrustningsdirektivet 2014/68/EU. Små kompressortankar omfattas ofta i stället av direktivet om enkla tryckkärl 2014/29/EU. Båda styr konstruktion och CE-märkning, medan AFS 2017:3 styr användningen. Se tryckkärl, regler och besiktning.

Pressostat

Annat namn på tryckvakt: brytaren som startar kompressorn vid ett lägre tryck och stoppar den vid ett högre. Se tryckvakt och pressostat.

psi

Pounds per square inch, amerikansk tryckenhet. 1 bar motsvarar ungefär 14,5 psi, så 90 psi är cirka 6,2 bar. Räkna om med omvandlaren.

R

Remdrift

Motorn driver blocket via rem och remskivor, så att blocket kan gå långsammare än motorn. Ger lägre ljud, lägre temperatur och längre livslängd. Se remdrift eller direktdrift.

Rördragning

Fast ledningsnät för tryckluft i verkstaden, ofta i aluminium eller koppar, med fall mot dräneringspunkter och uttag som tas från ovansidan av röret. Se rördragning i verkstad.

S

Scrollkompressor

Kompressor där två spiraler, en fast och en som rör sig excentriskt, komprimerar luften. Tyst och oljefri, vanlig i laboratorier och tandvård. Se scrollkompressor.

Skruvkompressor

Kompressor där två ingripande rotorer komprimerar luften kontinuerligt. Byggd för lång gångtid och vanlig i industri och större verkstäder. Se skruvkompressor.

Snabbkoppling

Koppling som gör att slang och verktyg kan bytas utan verktyg. Det finns flera profiler som inte passar ihop, och för små kopplingar ger märkbart tryckfall. Se snabbkopplingar.

Startström

Den kortvariga ström en motor drar vid start, ofta 5-8 gånger märkströmmen. Den vanligaste orsaken till att säkringen löser ut när kompressorn startar. Se startström och säkringar.

Stjärn-triangelstart

Startmetod för trefasmotorer där motorn startar kopplad i stjärna och sedan växlar till triangel. Startströmmen blir ungefär en tredjedel jämfört med direktstart. Se mjukstart och stjärn-triangel.

Syntetolja

Kompressorolja med syntetisk basolja. Tål högre temperaturer och bildar mindre avlagringar, vilket ger längre bytesintervall. Se mineral eller syntet.

Säkerhetsventil

Fjäderbelastad ventil som öppnar om trycket i tanken blir för högt, till exempel om tryckvakten fastnar. Den får aldrig justeras, pluggas eller tas bort. Se säkerhetsventil.

T

Tankstorlek

Tankens volym i liter. En större tank ger längre gångtider och färre starter men ökar inte kompressorns kapacitet. Se tankstorlek.

Tryckdaggpunkt

Daggpunkten vid det aktuella trycket i systemet. Är tryckdaggpunkten +3 °C bildas inget nytt kondensat så länge ledningarna håller sig varmare än så. Se luftkvalitet enligt ISO 8573.

Tryckfall

Tryckförlust mellan kompressor och verktyg orsakad av slangar, kopplingar, filter och rör. Ökar kraftigt med flödet och minskar med större innerdiameter. Räkna med tryckfallsverktyget eller läs om tryckfall.

Tryckförhållande

Absolut sluttryck delat med absolut insugstryck. Ett högre tryckförhållande ger högre temperatur och lägre verkningsgrad per steg. Se så fungerar kompression.

Tryckkärl

Behållare för gas under tryck, till exempel en kompressortank. Omfattas av regler för konstruktion, märkning och i vissa fall besiktning. Se tryckkärl, regler och besiktning.

Tryckluftsfilter

Filter i ledningen som tar bort partiklar, vatten och olja. Finns som grovfilter, finfilter, koalescensfilter och aktivt kolfilter. Se tryckluftsfilter.

Tryckregulator

Ventil som håller ett konstant, lägre utgående tryck oavsett trycket i tanken. Används för att ge verktyget rätt arbetstryck. Se tryckregulator.

Tryckvakt

Brytare som startar och stoppar kompressorn mellan ett inkopplings- och ett urkopplingstryck. Inställningen ska aldrig överstiga tankens tillåtna tryck. Se ställa in tryckvakt.

Tvåstegskompressor

Kompressor som komprimerar i två steg med mellankylning, vilket ger högre tryck (ofta 11-15 bar) med lägre temperatur och bättre verkningsgrad. Se tvåstegskompressor.

V

Varvtal

Hur många varv per minut motorn eller blocket roterar. Lägre blockvarvtal ger lägre temperatur, mindre slitage och lägre ljud. Se kylning och varvtal.

Vattenavskiljare

Komponent som fångar fritt vatten i luften med hjälp av centrifugalverkan och ett dräneringsglas. Ingår ofta i en FRL-enhet. Se FRL-enhet.

Ventilplatta

Plattan mellan cylinder och topplock med kompressorns in- och utloppsventiler, ofta tunna fjäderstålsblad. Trasiga ventilblad är en vanlig orsak till att kompressorn inte bygger tryck. Se ventilplatta.

Ö

Överhettning

För hög temperatur i block eller motor, ofta på grund av för lång gångtid, dålig ventilation eller smutsiga kylflänsar. Se överhettning.

Övertryck

Tryck räknat över atmosfärstrycket, det som manometrar visar. Anges ibland som bar(e) eller barg. Se bar, psi och tryck.