Kolvkompressor eller skruvkompressor: jämförelse och beslutsregler

Välj kolv när luftbehovet är ojämnt, kortvarigt eller kräver över 10 bar, och när budgeten eller 230 V styr. Välj skruv när luft behövs i sträck i mer än en halvtimme åt gången, av flera användare, eller många timmar per år.

Snabbsvar

  • Intermittens avgör oftast: kolv ca 50-75 %, skruv 100 %.
  • Kolv anges oftast i intagen luft, skruv i FAD. Jämför alltid avgiven luft: kolv ≈ 0,6-0,7 × skyltvärdet.
  • Under ca 500 drifttimmar per år och utan långa sammanhängande pass vinner kolven nästan alltid på totalkostnad.
  • Över ca 1 000 timmar per år, eller vid 2-3 samtidiga användare, vinner skruven.
  • En för stor skruv som går korta stunder får vatten i oljan: det är ett lika stort fel som en för liten kolv.

Både kolv- och skruvkompressorer är deplacementkompressorer: de stänger in en luftvolym och minskar den. Skillnaden är hur. Kolven arbetar i takt med ventiler som slår, vilket ger värme, pulsationer och slitage som kräver vila. Skruven komprimerar kontinuerligt med insprutad olja som kyler, och är därför byggd för att gå hela dagen. Bakgrund finns i kolvkompressorn och skruvkompressorn; här handlar det om valet.

Jämförelsetabell

Kolvkompressor och skruvkompressor jämförda
EgenskapKolvkompressorSkruvkompressor (oljeinsprutad)
Intermittensca 50-60 % (hobby), upp till ca 75 % (verkstadsmaskiner)100 %
Angiven luftmängdOftast intagen; avgiven ≈ 0,6-0,7 × intagenFAD enligt ISO 1217
Minsta storlekFrån ca 0,2 kWFrån ca 2,2-4 kW
Tryck8-10 bar (enstegs), 11-15 bar (tvåstegs)Ofta 7,5-13 bar, vald tryckklass
Ljud på 1 mca 75-95 dB(A) beroende på typca 60-72 dB(A) i ljudhuv
Lufttemperatur utHög, mer kondens nedströmsEfterkyld, ca 10-15 °C över omgivning
Olja i luftenÖkar med slitageLåg och stabil så länge separatorn är frisk
Elmatning230 V upp till ca 2,2-3 kW, annars 400 VNästan alltid 400 V
ServiceOlja, filter, rem; ventilplatta och ringar vid slitageOlja, olje-, luft- och separatorfilter enligt timmar
LivslängdFrån några hundra (direktdriven) till flera tusen timmar (remdriven)Element ofta 30 000-60 000 timmar
Inköp (ungefärligt)ca 2 000-35 000 krca 40 000 kr och uppåt

Beslutsregler

Gå igenom reglerna i ordning. Den första som stämmer avgör oftast valet.

  1. Behöver du mer än 10 bar? Välj tvåstegs kolvkompressor (se tvåstegskompressor). Skruvar för 13 bar finns, men kolven är normen här.
  2. Har du bara 230 V och behöver mer än ca 2,2 kW? Kolv, eller låt en behörig elinstallatör dra fram trefas (se 230 V eller 400 V).
  3. Går något verktyg mer än 30 minuter i sträck? Exempelvis sprutbox, blästerskåp, slipning i serie eller en produktionsmaskin. Välj skruv.
  4. Använder två eller fler personer luft samtidigt större delen av dagen? Välj skruv.
  5. Går kompressorn mer än ca 1 000 timmar per år? Välj skruv. Mellan 500 och 1 000 timmar avgör ljud, utrymme och luftkvalitet.
  6. Används luft bara korta stunder, några minuter per timme? Välj kolv. En skruv blir aldrig varm och får kondens i oljan.
  7. Måste kompressorn stå i samma rum som människor arbetar? Skruv i ljudhuv, eller en tystgående kolvkompressor om behovet är litet.

Tips: Osäker på timmarna? Räkna förbrukningen verktyg för verktyg i luftbehovskalkylatorn och läs beräkna luftbehov. Ett vanligt garage med däckbyte två gånger per år och lite blåsning ligger på kanske 20-50 drifttimmar per år, långt under gränsen där skruv är aktuell.

Energi: viktigt, men sällan avgörande i liten skala

Räkneexempel: verkstad med 400 l/min i snitt

En bra liten skruv drar ungefär 9-10 kW el per m³/min avgiven luft, en remdriven kolvmaskin ofta 10-12 kW per m³/min när man räknar på verklig avgiven luft (stora skruvar kommer ner mot 7-8). Skillnaden ca 2 kW per m³/min gånger 0,4 m³/min ger ca 0,8 kW.

Vid 1 000 drifttimmar per år blir det ca 800 kWh, alltså ca 1 200 kr per år vid 1,50 kr/kWh (ungefärligt). Vid 2 000 timmar ca 2 400 kr.

Kompressor Koll-analys: Med en prisskillnad på ofta 25 000-50 000 kr betalar elbesparingen sällan en skruv i en mindre verkstad. Det som gör skruven lönsam är i stället att kolvkompressorn inte orkar: när förbrukningen ligger nära kolvens kapacitet går den varmt, kolvringarna slits, carry-over av olja ökar och avgiven luft sjunker ytterligare. Ett block- eller kompressorbyte vart femte år och sämre luft till lackeringen kostar mer än elen. Regeln blir: köp skruv för driftsäkerhet och kapacitet, inte för elräkningen, om du inte har riktigt många drifttimmar. Räkna din egen kostnad med elkostnadskalkylatorn.

Typiska scenarier

Rekommenderad typ per användning
AnvändningRekommendationMotivering
Hemmagarage: däck, blåsning, spikningKolv, 24-100 l, 230 VKort, ojämnt behov
Hobbylackering av hel bilKraftig remdriven kolv, gärna 400 V, 200+ l tankLånga sprutpass, men få timmar per år
Bilverkstad med 2-4 mekanikerSkruv 4-7,5 kW med torkSamtidig användning hela dagen
Däckverkstad, säsongSkruv, eller stor tvåstegs kolv med stor tankHög toppförbrukning, högt tryck för tunga däck
Snickeri med spikning och blåsningKolv vid 1-2 användare, skruv vid fler eller CNCBeror på antal användare och maskiner
Industri, produktionSkruv, ofta varvtalsregleradKontinuerlig drift, energi och driftsäkerhet

För dimensionering i respektive miljö, se kompressor för hemmaverkstad och kompressor för bilverkstad.

Vanliga misstag

  • Jämföra skyltvärden rakt av. En kolv märkt 600 l/min och en skruv märkt 500 l/min levererar ungefär lika mycket, och skruven kan leverera det dygnet runt.
  • Överdimensionera skruven. En 11 kW skruv för ett behov på 300 l/min står mest på tomgång eller stoppar och startar, med kondens i oljan som följd.
  • Glömma luftbehandlingen. Kolvens varmare luft ger mer vatten i slangen; skruven behöver ändå kyltork för lackering. Se kyltork.

Vanliga frågor

Är en skruvkompressor tystare än en kolvkompressor?

I regel ja. En skruvkompressor i ljudhuv ligger ofta kring 60-72 dB(A) på en meter, medan en remdriven kolvkompressor ofta ligger på 80-90 dB(A) och en direktdriven ännu högre. Det finns tystgående oljefria kolvkompressorer, men de har små kapaciteter. Behöver kompressorn stå i arbetslokalen är skruven oftast det bästa valet.

Hur många drifttimmar per år motiverar en skruvkompressor?

Som tumregel blir skruven intressant över ca 500 timmar per år och självklar över ca 1 000 timmar, förutsatt att den får gå i längre pass. Ännu viktigare än timmarna är om luft behövs kontinuerligt: ett enda verktyg som går mer än en halvtimme i sträck, eller flera samtidiga användare, talar för skruv även vid färre timmar.

Kan en kolvkompressor ersätta en skruv om tanken är tillräckligt stor?

Bara delvis. En stor tank täcker kortvariga toppar, men den kan inte ge mer luft i genomsnitt än kompressorn levererar. Om medelförbrukningen ligger över ca 70-80 % av kolvens avgivna luft hjälper ingen tankstorlek; kompressorn kommer att gå för länge, bli varm och slitas. Tanken löser toppar, inte kapacitetsbrist.

Vilken typ håller längst?

En skruvkompressor med korrekt service har ett element som ofta klarar 30 000-60 000 timmar. En remdriven, oljesmord kolvkompressor kan hålla i många år, men räknat i timmar kortare, och den kräver byte av ventiler och kolvringar efter hand. Direktdrivna hobbykompressorer har kortast livslängd av alla.

Källor

  • Atlas Copco: Compressed Air Manual
  • Kaeser Kompressoren: Compressed Air Engineering / Tryckluftsteknik, handbok
  • US Department of Energy: Improving Compressed Air System Performance, A Sourcebook for Industry
  • Compressed Air Challenge: Best Practices for Compressed Air Systems