Snabbsvar
- Typisk tryckdaggpunkt är -40 °C (klass 2 i ISO 8573-1), med molekylsikt ned till -70 °C (klass 1).
- Behövs där ledningen kan frysa, i vissa processer och i livsmedels- och läkemedelsnära miljöer.
- Kallregenererande torkar förbrukar ofta 15-20 % av sin nominella kapacitet som spolluft.
- Ett koalescensfilter före torken är ett måste. Olja förstör torkmedlet.
- Ett dammfilter efter torken fångar torkmedelsdamm.
En kyltork räcker så länge luften aldrig blir kallare än cirka +3 °C på vägen till verktyget. Går ledningen utomhus, genom en kall lagerbyggnad eller till en maskin som kräver mycket torr luft behövs något mer. Adsorptionstorken tar bort vattenångan kemiskt-fysikaliskt i stället för genom kylning, och kan därför gå långt under fryspunkten.
Så fungerar adsorption
Torken har två torn fyllda med ett poröst torkmedel. Medan det ena tornet torkar luften regenereras det andra, och med jämna mellanrum växlar de. Vattenmolekylerna fastnar på torkmedlets enorma inre yta, och när medlet är mättat måste vattnet drivas ut igen.
| Torkmedel | Typisk daggpunkt | Kommentar |
|---|---|---|
| Aktiverad aluminiumoxid | -40 °C | Vanligast i standardtorkar, tål viss fukt |
| Silikagel | -40 °C | Hög kapacitet, känslig för flytande vatten |
| Molekylsikt | -70 °C | För mycket låga daggpunkter, ofta i kombination med aluminiumoxid |
Regenereringstyper
- Kallregenererande. En del av den torkade luften expanderas och blåses baklänges genom det mättade tornet. Enkel och robust, vanligast i mindre storlekar, men drar mest luft.
- Varmregenererande med intern värme. Ett elelement värmer torkmedlet, så att mindre spolluft behövs.
- Blåsregenererande. En fläkt blåser uppvärmd omgivningsluft genom tornet. Förbrukar lite eller ingen tryckluft och passar större anläggningar.
- Värme från kompressorn. På större oljefria skruvkompressorer kan kompressionsvärmen användas för regenereringen.
Vad kostar spolluften?
Räkneexempel: spolluft i kallregenererande tork
En skruvkompressor på 7,5 kW levererar cirka 1 000 l/min. Efter den sitter en kallregenererande tork med samma nominella kapacitet och 15 % spolluft, alltså 150 l/min. Det motsvarar ungefär 15 % av kompressorns effekt, eller drygt 1,1 kW.
Med 2 000 drifttimmar per år blir det 1,1 × 2 000 ≈ 2 250 kWh. Med ett antaget elpris på 1,50 kr/kWh kostar spolluften omkring 3 400 kr per år. Samtidigt måste kompressorn leverera 150 l/min mer än verktygen förbrukar. Räkna med egna siffror i elkostnadsräknaren.
Kompressor Koll-analys: En tork med fast cykel spolar lika mycket vid 20 % last som vid full last. Daggpunktsstyrning, där torken bara växlar när torkmedlet faktiskt är mättat, sänker spolluften mest vid låg last. Har du bara ett fåtal uttag som behöver mycket torr luft är det ofta billigare att ha en kyltork för hela nätet och en liten adsorptionstork lokalt än att adsorptionstorka allt. Fler sätt att spara finns under energieffektivitet och läckage.
Filter och installation
- Vattenavskiljare och koalescensfilter före torken. Flytande vatten och oljeaerosol får inte nå torkmedlet. Se tryckluftsfilter.
- Eventuell kyltork före. Vid mycket fukt eller hög inloppstemperatur avlastar en kyltork adsorptionstorken.
- Dammfilter efter. Fångar torkmedelsdamm som annars hamnar i ventiler och instrument.
- Ljuddämpare på utblåset. Tryckavlastningen vid växling smäller högt utan dämpare.
- Daggpunktsgivare. Visar att torken fungerar och krävs för daggpunktsstyrning.
Kondensatet från förfiltren från en oljesmord kompressor är oljehaltigt och ska tas om hand, se oljehaltigt kondensat.
Varning: Torkens torn är tryckkärl och kan omfattas av Arbetsmiljöverkets regler om kontroll, se tryckkärl: regler och besiktning. Gör torken helt trycklös innan du öppnar något. Använd andningsskydd vid byte av torkmedel, dammet irriterar luftvägarna. Torr tryckluft är inte detsamma som andningsluft, se andningsluft och dykning.
Skötsel och felsökning
Kontrollera daggpunktsgivaren eller indikatorn varje vecka och lyssna efter att tornen växlar som de ska. Byt filterinsatserna före och efter torken enligt tryckfallsindikatorn, eftersom ett igensatt förfilter både stryper flödet och släpper igenom olja. Ljuddämparen på utblåset sätts gradvis igen av torkmedelsdamm och ska bytas när växlingen låter dämpad eller torken inte hinner tryckavlastas.
Stiger daggpunkten är vanliga orsaker för högt flöde eller för varm inloppsluft, en ventil som inte växlar, en igensatt ljuddämpare eller ett torkmedel som förorenats av olja eller vatten. Ett brunt eller klibbigt torkmedel tyder nästan alltid på att förfiltret inte har fungerat. Lägg kontrollerna i ditt underhållsschema.
När behövs adsorptionstork?
Välj adsorptionstork när luften passerar utrymmen under +3 °C, när en process kräver daggpunkt -20 °C eller lägre, eller när luften kommer i kontakt med livsmedel, läkemedel eller känslig elektronik. För vanliga verkstäder, lackering inomhus och de flesta tryckluftsverktyg räcker kyltork och bra filter. Vilken klass som krävs per användning beskrivs i luftkvalitet enligt ISO 8573.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan kyltork och adsorptionstork?
En kyltork kyler luften till cirka +3 °C och avskiljer vattnet som kondenserar. En adsorptionstork binder vattnet i ett torkmedel och kan nå -40 °C eller lägre. Kyltorken är billigare i drift, adsorptionstorken behövs när luften måste vara torrare eller när ledningen går i frysgrader.
Hur ofta ska torkmedlet bytas?
Med fungerande förfilter håller torkmedlet ofta flera år, och tillverkarna anger ett intervall i timmar eller år. Olja och flytande vatten förstör det mycket snabbare. Stiger daggpunkten trots att växlingen fungerar är torkmedlet ofta förbrukat.
Varför går det åt så mycket luft till adsorptionstorken?
En kallregenererande tork använder en del av den torra luften för att torka ur det tornet som just har mättats. Vid 7 bar handlar det ofta om 15-20 % av den nominella kapaciteten. Daggpunktsstyrning eller varmregenerering minskar förbrukningen kraftigt.
Källor
- ISO: ISO 8573-1, Compressed air, contaminants and purity classes (daggpunktsklasser)
- ISO: ISO 7183, Compressed air dryers, specifications and testing (referensvillkor)
- Atlas Copco: Compressed Air Manual (adsorptionstorkar och regenereringsmetoder)
- Kaeser Kompressoren: Compressed Air Engineering (torkval och energiförbrukning)
- U.S. Department of Energy: Improving Compressed Air System Performance, a sourcebook for industry (spolluft och energi)
Hittade du ett fel eller saknas något? Skriv till oss via kontaktsidan. Vi rättar sakfel och redovisar väsentliga ändringar på sidan Rättelser.