Snabbsvar
- En kyltork ger en tryckdaggpunkt på cirka +3 °C, vilket motsvarar klass 4 i ISO 8573-1 (eller klass 5 vid tuffa förhållanden).
- Tillsammans med tank och efterkylare avskiljs över 90 % av vattnet som kompressorn suger in.
- Lägsta omgivningstemperatur är oftast runt +5 °C. Torken ska stå frostfritt och väl ventilerat.
- Kapaciteten på typskylten gäller vid referensvillkor. Varm inloppsluft och varmt rum kräver en större tork.
- Kondensavledaren är den vanligaste felkällan: kontrollera att den faktiskt tömmer.
All luft innehåller vattenånga. När kompressorn pressar ihop luften koncentreras vattnet, och så fort luften svalnar kondenserar det. En del fälls ut i tanken, resten följer med ut i ledningen och kommer ut i verktyg, lackpistoler och ventiler. Bakgrunden förklaras i varför det bildas kondens. Kyltorkens uppgift är att avsiktligt kyla luften till strax över fryspunkten, ta hand om vattnet där, och skicka ut luft som inte kan kondensera så länge den aldrig blir kallare än cirka +3 °C.
Så fungerar en kyltork
- Förkylning. Varm, fuktig luft från kompressorn går in i en luft-luft-värmeväxlare och kyls av den kalla, torra luften som är på väg ut.
- Kylning i förångaren. Luften kyls vidare av köldmediet till cirka +3 °C. Vattenångan kondenserar till droppar.
- Avskiljning. En avskiljare fångar dropparna, och en kondensavledare tömmer ut vattnet automatiskt.
- Återvärmning. Den kalla, torra luften värms i förkylaren innan den lämnar torken. Det sparar energi och hindrar att rören utanpå blir kalla och kondensfuktiga.
Kylkretsen fungerar som i ett kylskåp: kompressor, kondensor med fläkt och expansionsventil. Torken kan inte gå under 0 °C, eftersom vattnet då skulle frysa och sätta igen förångaren. Därför ligger kyltorkens daggpunkt alltid strax över noll.
Hur mycket vatten tar den bort?
Räkneexempel: vatten genom en kyltork
En kompressor levererar 1 000 l/min (60 m³/h fri luft) och suger in luft på 20 °C med 60 % relativ fuktighet. Mättad luft vid 20 °C rymmer cirka 17,3 g vatten per m³, så insugsluften bär 0,6 × 17,3 ≈ 10,4 g/m³. Det blir 60 × 10,4 ≈ 620 g vatten i timmen.
Vid 8 bar arbetstryck (9 bar absolut) är den komprimerade volymen 60 ÷ 9 ≈ 6,7 m³/h. Vid +3 °C rymmer luften cirka 6,0 g/m³, alltså passerar 6,7 × 6,0 ≈ 40 g/h vidare som ånga. Resten, ungefär 580 g/h, avskiljs i efterkylare, tank och tork. Under en åttatimmarsdag blir det runt 4,5 liter kondensat. Räkna på dina egna värden med kondensvattenräknaren.
Uttryckt som daggpunkt vid atmosfärstryck motsvarar +3 °C tryckdaggpunkt vid 7-8 bar ungefär -20 °C. Det är skälet till att luft från en kyltork kan blåsas ut i rumstemperatur utan att det bildas vatten, men inte kan ledas genom en ouppvärmd vägg på vintern.
Dimensionering och korrektionsfaktorer
Kyltorkar anges i l/min eller m³/h fri luft vid referensvillkor, normalt enligt ISO 7183: 7 bar arbetstryck, 35 °C inloppstemperatur och 25 °C omgivningstemperatur. Avviker din installation måste kapaciteten korrigeras med tabellen i databladet.
| Faktor | Förändring | Effekt på kapaciteten |
|---|---|---|
| Inloppstemperatur | Högre än 35 °C | Sjunker kraftigt, varm luft bär mycket mer vatten |
| Omgivningstemperatur | Högre än 25 °C | Sjunker, kondensorn kyler sämre |
| Arbetstryck | Högre än 7 bar | Ökar något |
| Arbetstryck | Lägre än 7 bar | Sjunker |
Välj torken efter kompressorns verkliga leverans, inte efter vad du förbrukar i snitt, eftersom all luft som kompressorn levererar passerar torken. Se intagen och avgiven luft för skillnaden mellan katalogvärde och verklig leverans.
Kompressor Koll-analys: Den vanligaste orsaken till vatten efter en kyltork är att torken sitter direkt efter en varm kolvkompressor utan efterkylare. Luft på 50-60 °C bär flera gånger mer vatten än luft på 35 °C, och torken överbelastas även om flödet ligger inom typskyltens värde. Låt luften svalna i tanken eller en efterkylare först, eller välj en tork med god marginal.
Placering och installation
- Efter tanken. Tanken jämnar ut flödet och kyler luften, vilket avlastar torken. Se tanken i tryckluftssystemet.
- Filter före och efter. Ett förfilter skyddar värmeväxlaren mot olja och partiklar, ett efterfilter tar det som återstår. Läs mer om tryckluftsfilter.
- Frostfritt och svalt. Omgivning cirka +5 till +40 °C enligt de flesta datablad, med fri luft runt kondensorn.
- Bypass. Tre ventiler runt torken gör att du kan serva den utan att stänga av nätet.
- Kondensatet. Kondensatet avskiljs i torken och måste dräneras löpande. Från oljesmorda kompressorer innehåller det olja och får inte hällas i avloppet utan rening, se oljehaltigt kondensat.
Varning: Kylkretsen innehåller köldmedium under tryck. Arbete på kylkretsen får bara utföras av företag certifierade enligt reglerna för fluorerade växthusgaser, och elanslutning av fast installerade torkar ska göras av behörig elinstallatör. Gör torken trycklös innan du öppnar filter eller avledare.
Skötsel och felsökning
Kontrollera daggpunktsindikatorn varje vecka: den ska ligga i grönt fält. Testa kondensavledaren genom att trycka på testknappen eller lyssna efter att den tömmer. Rengör kondensorn från damm ett par gånger per år, oftare i dammig miljö. Byt filterinsatser enligt tryckfallsindikatorn. Lägg punkterna i ditt underhållsschema. Behöver du torrare luft än +3 °C, till exempel för utomhusledningar, är adsorptionstork nästa steg, och kraven per användning finns i luftkvalitet enligt ISO 8573.
Vanliga frågor
Behöver jag en kyltork till min hemmakompressor?
Oftast inte. Med en liten kolvkompressor räcker det i regel att tömma tanken, ha en vattenavskiljare och ett filter nära uttaget. En kyltork blir aktuell när du lackerar mycket, har lång rörledning eller ser vatten vid verktygen trots att tanken töms regelbundet.
Kan en kyltork stå i ett kallt garage?
Tillverkarna anger oftast en lägsta omgivningstemperatur runt +5 °C. Kallare än så riskerar kondensatet att frysa i torken och avledaren, och kylkretsen kan inte reglera rätt. I ett ouppvärmt utrymme behövs frostskydd eller en annan torklösning.
Varför kommer det vatten trots att jag har kyltork?
Vanliga orsaker är en igensatt eller trasig kondensavledare, en överbelastad tork som får för varm eller för mycket luft, eller en bypassventil som står öppen. Det kan också vara så att ledningen efter torken går genom ett utrymme som är kallare än torkens daggpunkt.
Källor
- ISO: ISO 8573-1, Compressed air, contaminants and purity classes (klassning av tryckdaggpunkt)
- ISO: ISO 7183, Compressed air dryers, specifications and testing (referensvillkor för torkkapacitet)
- Atlas Copco: Compressed Air Manual (kyltorkens funktion, daggpunkt och installation)
- Kaeser Kompressoren: Compressed Air Engineering (dimensionering och placering av torkar)
- Naturvårdsverket: vägledning om fluorerade växthusgaser (regler för arbete på köldmediekretsar)
Hittade du ett fel eller saknas något? Skriv till oss via kontaktsidan. Vi rättar sakfel och redovisar väsentliga ändringar på sidan Rättelser.