Säkerhet vid arbete med tryckluft och kompressorer

Tryckluft är säker när den hanteras rätt, men energin är verklig: en 50-liters tank vid 8 bar lagrar ungefär lika mycket energi som 100 kg som faller 47 meter. Rikta aldrig luft mot kroppen, gör systemet trycklöst före ingrepp och rör aldrig säkerhetsventilen.

Snabbsvar

  • Rikta aldrig tryckluft mot hud, ögon, öron eller kläder på kroppen. Luft kan tränga in genom huden och orsaka allvarliga skador.
  • Gör kompressor och slang trycklösa och bryt strömmen innan du servar, byter verktyg på fast koppling eller lossar rör.
  • Säkerhetsventilen får aldrig justeras, pluggas eller ersättas med en ventil med högre öppningstryck.
  • Använd skyddsglasögon vid blåsning och hörselskydd nära kolvkompressorer, som ofta ger 85-95 dB(A) på en meters avstånd.
  • Vanliga kompressorer ger inte andningsluft. Andas aldrig luft från en vanlig kompressor och använd den aldrig för dykflaskor.

Olyckor med tryckluft har nästan alltid ett av fyra ursprung: lagrad energi som frigörs okontrollerat (tank, slang, koppling), luft som riktas mot kroppen, partiklar som blåses upp i ögonen, eller elektriska och mekaniska risker vid service. Reglerna nedan bygger på hur de olyckorna uppstår.

Lagrad energi i tank och slang

En tryckluftstank är ett kärl med lagrad energi. Om den brister frigörs energin på bråkdelen av en sekund, och plåtbitar och tryckvåg kan skada allvarligt. Den vanligaste orsaken till tankbrott i garage är invändig rost från kondensvatten som aldrig tömts, eller en manipulerad tryckvakt eller säkerhetsventil.

Kompressor Koll-analys: Energin som frigörs när trycksatt luft expanderar snabbt (adiabatiskt) kan uppskattas med E = pö × V / (κ − 1) × [1 − (p0/p)(κ−1)/κ], där κ = 1,4 för luft. För en 50-liters tank vid 8 bar (9 bar absolut) blir det cirka 8·105 Pa × 0,05 m³ / 0,4 × [1 − (1/9)0,286] ≈ 46 kJ, motsvarande 100 kg som faller cirka 47 meter. En 270-liters verkstadstank vid 10 bar lagrar på samma sätt omkring 330 kJ. Energin växer alltså ungefär i proportion till volym gånger tryck, vilket också är varför reglerna för tryckkärl utgår från just den kombinationen.

  • Töm kondens regelbundet och inspektera tanken. Kondensvatten som är rödbrunt varje gång är ett varningstecken. Se rost och livslängd.
  • Svetsa eller borra aldrig i en tank. Värmen förstör materialets egenskaper och kärlet är inte längre godkänt.
  • Låt säkerhetsventilen vara. Den ska ha ett öppningstryck som inte överstiger tankens högsta tillåtna tryck (PS) och vara dimensionerad för kompressorns hela kapacitet. Läs mer om säkerhetsventilen.
  • Höj inte frånslagstrycket över det som står på tankens märkskylt. Hur tryckvakten ställs in finns i ställa in tryckvakten.

Slangpiska och kopplingar

En slang som lossnar under tryck slår okontrollerat omkring och kan ge svåra skador på huvud och ögon. Risken ökar med slangdiameter och längd: en 13 mm slang med 8 bar har mycket mer kraft än en tunn spiralslang. Kontrollera slangarna regelbundet efter sprickor, nötning och veck, och använd slangklämmor av rätt typ på slangsocklar. Mer om val av slang finns i tryckluftsslang.

Snabbkopplingar med säkerhetsfunktion släpper först ut trycket i slangen innan nippeln frigörs, vilket minskar rekylen när du kopplar loss. De är att föredra i verkstäder och på större slangdimensioner. Vid grövre slangar och blästring används även säkerhetsvajrar som håller ihop slang och koppling om något släpper. Om kopplingsprofiler och kompatibilitet läser du i snabbkopplingar.

Tryckluft mot kroppen

Att blåsa av damm från kläderna eller blåsa en kollega i nacken på skämt är bland de farligaste vanorna med tryckluft. Luft under tryck kan tränga genom hud och via små sår in i vävnaden. Luft som når blodbanan kan orsaka luftemboli, och luft som riktas mot öron eller kroppsöppningar har orsakat svåra inre skador. Riktat mot ögat kan även ett lågt tryck skada. Partiklar som blåses upp från arbetsbänken når hög hastighet.

  • Blås aldrig av kläder eller kropp. Använd borste eller dammsugare.
  • Använd blåspistoler med säkerhetsmunstycke som begränsar trycket vid tät anliggning och har sidohål som minskar risken för instängd luft.
  • Bär skyddsglasögon vid all blåsning. Se blåsa rent med tryckluft.
  • Blås inte upp fint damm från trä, sten eller betong: det sprids i andningszonen. Dammsug i stället.

Varning: Den som fått tryckluft in i huden ska söka vård akut, även om skadan ser liten ut. Symtom kan komma först efter en stund.

Buller

Direktdrivna kolvkompressorer är högljudda. Märkningen anger oftast ljudeffektnivå (LWA), till exempel 97 dB(A). På en meters avstånd motsvarar det en ljudtrycksnivå runt 89 dB(A), alltså över de nivåer där hörselskydd behövs vid längre exponering. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller har insatsvärden som börjar vid en daglig exponering på 80 dB(A); på arbetsplatser ska arbetsgivaren då vidta åtgärder och tillhandahålla hörselskydd. Bästa åtgärden är att flytta kompressorn bort från arbetsplatsen och dra luften i slang eller rör. Skillnaden mellan ljudeffekt och ljudtryck förklaras i läsa datablad.

Värme, brand och olja

  • Heta ytor: tryckröret och topplocket på en kolvkompressor kan bli över 100 °C. Rör dem inte direkt efter drift.
  • Sotavlagringar: i oljesmorda kompressorer kan olja som förkoksas i tryckrör och efterkylare i sällsynta fall antändas. Risken ökar med fel olja, överhettning och lång drift vid hög temperatur. Rätt olja, ren kylning och regelbunden service är skyddet. Se kompressorolja.
  • Insug: placera inte kompressorn så att den suger in lösningsmedelsångor, sprutdimma eller avgaser.
  • Sprutmålning: lösningsmedelsångor kan antändas av gnistor från motor och tryckvakt. Placera kompressorn utanför sprututrymmet. Se sprutmålning och lackering.

Andningsluft

Vanliga verkstadskompressorer, även oljefria, levererar inte andningsluft. Luften kan innehålla oljeaerosol, kolmonoxid från insuget, partiklar och vatten. Andningsluft för friskluftsmasker kräver särskild rening och kontroll, och dykluft fylls bara med kompressorer avsedda för det, med kontrollerad luftkvalitet. Läs andningsluft och dykning innan du ansluter något som ska andas.

El och service

  1. Bryt strömmen. Dra ur stickproppen. Fast installerade maskiner bryts och låses med arbetsbrytaren, eftersom de kan starta automatiskt när trycket sjunker.
  2. Gör systemet trycklöst. Töm tanken och avlasta slangar och rör innan kopplingar och delar lossas.
  3. Vänta på att det svalnar. Särskilt tryckrör och topplock.
  4. Låt behörig elinstallatör göra elarbete på fast installation, till exempel nya uttag, motorskydd eller kabeldragning. Se 230 V eller 400 V.

På arbetsplatsen

I yrkesmässig verksamhet har arbetsgivaren ansvar för riskbedömning, instruktioner och att utrustningen är säker. Tryckluftsbehållare omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om trycksatta anordningar, där vissa kärl kräver installationskontroll och återkommande kontroll av ackrediterat kontrollorgan, beroende på tryck, volym och klassning. Detaljer och hur du tar reda på vad som gäller finns i regler och besiktning för tryckkärl. För privat användning gäller inte arbetsmiljöreglerna på samma sätt, men riskerna är desamma.

Vanliga frågor

Är det farligt att blåsa av sig med tryckluft?

Ja. Tryckluft kan tränga in genom huden, särskilt via små sår, och orsaka vävnadsskador eller i värsta fall luftemboli. Riktad mot ögon eller öron kan även kort blåsning ge allvarliga skador, och partiklar från kläderna blåses upp i ansiktet. Använd borste eller dammsugare för kläder. På många arbetsplatser är det uttryckligen förbjudet att blåsa av sig.

Kan en kompressortank explodera?

Ett tankbrott är ovanligt men kan inträffa, oftast för att tanken rostat inifrån av kondensvatten eller för att tryckvakt och säkerhetsventil satts ur spel. Därför ska kondensen tömmas regelbundet, tanken inspekteras och säkerhetsventilen provas. En tank som rostat, fått bucklor eller svetsats i ska tas ur bruk. Tanken ska aldrig utsättas för högre tryck än märkskylten anger.

Behöver man hörselskydd vid kompressorn?

Nära en direktdriven kolvkompressor, ja, om du vistas där en längre tid. Märkningen anger ofta ljudeffekt runt 95-100 dB(A), vilket ger ungefär 87-92 dB(A) på en meters avstånd. Det är tydligt över nivån där hörselskydd behövs vid längre exponering. Att placera kompressorn i ett annat utrymme och dra slang till arbetsplatsen är den bästa lösningen.

Får man ändra trycket på säkerhetsventilen?

Nej. Säkerhetsventilen är den sista skyddsnivån om tryckvakten fallerar och är inställd och plomberad från tillverkaren. Den får inte justeras, pluggas eller bytas mot en ventil med högre öppningstryck. Vid byte ska den nya ventilen ha samma eller lägre öppningstryck än tankens högsta tillåtna tryck och tillräcklig avblåsningskapacitet för kompressorn.

Källor

  • Arbetsmiljöverket: föreskrifter om trycksatta anordningar (av.se)
  • Arbetsmiljöverket: föreskrifter om buller (av.se)
  • SS-EN 1012-1: Kompressorer och vakuumpumpar, säkerhetskrav, del 1: Luftkompressorer
  • Atlas Copco: Compressed Air Manual
  • Elsäkerhetsverket: information om elinstallationsarbete och behörighet (elsakerhetsverket.se)